Fotografiska reflektioner inför julen : 10 dec 2025

Det märkliga i att göra en serie bilder som den här med 24 reflektioner till jul är att ju fler gånger jag gör dessa serier, ju mer känner jag igen processen. Mig själv och mina känslor inför att göra just serier.

Allt startar med en underfundig idé, som är rolig att tänka på. Jag tänker på den. Gör ingenting. Sedan börjar jag med att göra ett första försök till utkast, att pröva idén. Se om den håller eller inte.

Därpå börjar brainstorma – skriva en mindmap på temat, försöker hitta vinklar, ord, tankar kring idén – i det här fallet reflektioner. Ord, begrepp som spegel, eftertanke, Narcissus etc men jag försöker också hitta en definition, allt med syftet att se fler möjligheter vid sidan av de uppenbara.

Jag prövar igen, fotograferar, gör nya försök och så tänker jag på min ide. Tiden går, jag tänker att jag har ingen brådska, jag kan vänta på inspirationen, som sällan kommer.

Här slutar de flesta idéerna. Faller platt, blir inget. Jag behöver nämligen en yttre kraft för att få mig att ta nästa steg. Och det sker (görs) på två sätt:

• Bjuder in andra och/eller
• Sätter upp en deadline för mig, när ska det vara klart – vad ska det bli? Deadlinen behöver vara skarp, för annars gör jag inget.

Jag vill säga att jag bjuder in dig och andra som säger ja, gör inte att jag sätter igång, jag drar på igångsättandet. Det tar alltid emot att starta, men fördelen med en julkalender är att ”deadlinen” kommer obönhörligen.

Så julkalender har två tryck för att bli av: både andra som ställer upp och en tydlig deadline. Projektet avslutas 24 dec, det blir 24 luckor, 24 inlägg. Det är allt. När jag funderar kring detta så inser jag att inspiration får jag genom att göra, när jag gör väcks lusten och viljan. Men för att jag ska göra behöver jag skapa tydliga ramar: tänka på mål och teman, ge mig själv ”uppgiften” annars blir det väldigt lite gjort. När jag gör blir jag inspirerad och vill göra mer.

Mitt i arbetet med fotograferingen och funderingar kring teman, och idéer föds massor med idéer, nya projektidéer som jag tänker att jag borde plocka upp. Som jag tänker att jag ska göra… snart, när det här är klart… Jag vill bara göra nya projekt kring nya och gamla idéer. Men dessa nya idéer, som föds under de inspirerande arbetet blir sällan något. De är bara gnistor som håller den här processen igång. Men kanske, kanske blir det annorlunda den här gången brukar jag tänka. Och hitta på, göra storverk inte bara i tanken, utan även i handling.