Har ni roa mig? Ja, det har ni och jag har roat mig tillsammans med er. Jag vill främst rikta ett stort tack till dagens fantastiska modeller: vackra som få, till med i röd näsa.
Tack!
Så var julen här – God Jul!
Kategori: porträtt
-
23. dec – roa mig
När jag börjar tänk på kalendern i september eller oktober så frågar jag varje år: vill någon vara med?
Lycka är när Jenny säger:
– Räkna med oss tre.
År efter år kommer de till min vind och är med. Så himla roligt, så himla tacksamt. Jag har fått se Jennys flickor växa upp med min kamera. Idag öppnar jag luckan med Jenny i centrum!
Tack!
-
22. dec – roa mig
Klok som en bok, säger vi för att det rimmar. Och det är också sant om man tänker att den som skrivit boken är eftertänksam, har reflekterat en del och sedan generöst och moget delar med sig av sina insikter, kunskaper och slutsatser.
Lisa är just klok på det sättet, som en bok som någon skrivit eftertänksamt, medvetet, kritiskt och reflekterande.
Tack för otroligt givande samtal och mycket intressanta reflektioner!
-
21. dec – roa mig
Jag har som ett stråk i mitt fotografi att försöka fotografera de människor som jag beundrar, av en eller annan anledning. Jag hyser stark beundran för människor som har:
- integritet
- bildning (bred och allmän)
- erfarenhet både genom ålder och kunskap
- kunskaper, jag beundrar människor som kan mycket (oavsett om vad, allt från kalenderbitare till DNS-experter)
- förmågan att stå på sig (att kämpa mot alla ods) – kanske kan man kalla det envishet
- förmågan att gå sin egen väg (allt till trots) – kanske kan man kalla det envishet fast på ett annat sätt
- nyfikenhet (vill lära, förstå och visar det)
- ödmjukhet
- de som kan berätta… jag älskar goda berättelser…
Ja, jag beundrar det och mycket mer, men dagens lucka är en person som jag beundrar för att hon har många av de egenskaper som jag beundrar… Idag öppnar jag nämligen luckan med finaste Anne-Marie.
Tack!
-
19. dec – roa mig
Vad får man ha på sig på fotografi? Är en handduk tillräckligt? Och vad säger ett montage av en kvinna i handduk som trött vänder blicken mot en man, fullt rädd i svart med en röd näsa? Vem är mest avklädd?
Han eller hon?
Det får du avgöra.
-
11. dec – roa mig
Att få vara med och vara en del av någon annans skapande är spännande, svårt och stort. Vi träffades inte för att Ludvig skulle vara med i min kalender utan för att jag skulle hjälpa honom, i den mån jag kunde.
En intensiv stund… Tack!
-
7. dec – roa mig
Kärleken. Ja, du är min kärlek.
Jag gjorde ett försök att göra en bakgrund för ditt fotografi med AI och plötsligt dök det upp en annan figur… jag skrattade gott. Och tänkte på Strindbergs ord:
”Här rivs för att få luft och ljus;
är kanske inte det tillräckligt?”
-
6. dec – roa mig
Oj, oj vilken roll ljuset gör. För leken, för lusten och för resultatet.
Hon är bedårande Camilla, en lycka att få vara kring. Det visar om inte annat kristallkronan (som blir som en pil). Fotografiet är taget i slottets stora frukostmatsal.
Och ja, det är ett montage – även om jag bara flyttat kameran lite för att själv få plats… och ändå är jag inte med i Camillas fotografi. Hon strålar ensam i spegeln.
Tack!
-
5. dec – roa mig
Jag vet inte hur du beskriver dig, och jag vet inte heller om min beskrivning av mig, är den du känner igen. Men i något samtal med Anna-Karin kom vi fram till att vi är just som Lilla My bestämda – kanske upplevs vi som arga – och sedan blir vi glada och sedan kommer Lilla My igen, och det är också ett sätt att leva.
Montaget är gjort av två fotografier från min hemmastudio, älskar den. Älskar hur ljuset alltid tycks fungera och sedan är jag extra glad över Anna-Karins leende.
Tack!
-
3. dec – roa mig
Jag funderar alltid på om jag måste publicera dessa bilder i kronologisk ordning. Finns det någon anledning som gör att de fungerar bättre då?
Kanske – om man tänker att detta montage också är gjort av fotografier från Tjörn. Pia var osäker på vad hon ställt upp på, och jag är inte säker på att de trodde på mitt källarfönster, mitt Caravaggio-ljus. Men strunt i det – fantastiskt roligt var det, är det. Tack!
Jag tittar på bilden och tänker på mina försök att göra mig själv till superhjälte med hjälp av generativ AI…
Tack.