Jag lyssnade på Anna i Bildspråket, funderade på drivkrafter, längtan, upp och ner. Hur och när fotografiska bilder blir till. Eller heter det kort, som mamma och pappa säger.
Anna pratade om trygghet och att skapa bygger på kunskap och trygghet. Hon pratade också om tystnaden som ett fotografi innehåller. Att stillbilder, som är fotografiska är tysta, precis som målningar, eller tankar. Jag tänker att fotografi kanske är att tänka, det får mig att tänka i vilket falla som helst.
Ibland tror jag att jag vill fotografera som mest när jag vill fly, undvika, undkomma. Men jag undviker då också den fotografiska bilden, som blir resultatet. Tänkvärt att lyssna på Anna, som alltid. Stannar vid vikten av att skapa fotografier som någon vill köpa, betala för, samtidigt som det skapar möjligheter för andra fotografier som berikar själen, stillar oro.
Nu borde fotografiet som jag delar vara på just Anna, men just idag. Handlar mitt fotografi om att det skapas i samspel tillsammans med andra och lyckan i det, som Anna också pratar om, mötet som sedan pågår om och om igen i fotografier som berör.
