Den 5 december är en tisdag och då öppnas lucka 5 i julkalendern. Den här luckan öppnar jag i smyg, eftersom jag fortfarande tycker att jag stannade lite för länge som gäst. Jag blir nog en sådan gäst idag på julbordet. Nej skulle inte tro det sonen drar mig därifrån.
Bilden på köket kom till eftersom hustrun i huset gick i kylen och jag kunde inte låta bli att låt min modell bjuda på lite kylskåpsljus. Ett innerligt tack! Speciellt till dig Lasse.
Idag har jag absolut inte hunnit med något som har med fotografi att göra. Och när jag skriver det så inser jag att det kanske inte alls är sant. Men det känns som att 4 december kommer att komma och gå, som vilken måndag som helst. Jag kommer fundera, titta efter kök och dig som vill vara med.
Dagen lucka öppnas med den bästa vännen, underbart stöd och en fantastisk person. I hennes kök, syns humor och skönhet i en fantastisk blandning.
Tack finaste Pernilla för att du tog emot, bjöd in mig och jag än en gång fick dig att vara med. Du är en person som förändrat mitt liv flera gånger: tack för det!
Ja, december tickar på. Idag med första advent och med den kommer förväntningar på julen. Jag hade drömmar om att komma lite längre i min strävan. Men verkligheten kom ikapp mig.
Så i vilket kök stannar vi den 3 dec?
I ett kök fyllt med vardag och glädje, i alla fall förknippar jag och personen som jag fick med i kalendern med just vardagsglädje.
Tack finaste bror för att du så generöst delar med dig. Du är så mycket vardagsglädje, glöm aldrig det.
Den andra december och då öppnar vi naturligvis den andra luckan. Vardagen innehåller inte bara vardagliga ting, utan även längtan efter det som är lite extra. Min julkalender: en årlig tradition har fått både vardag och längtan. Trygghet och dig!
Som sagt, jag är inte klar… även om jag tror vi kommer till lucka 24, hur jag än gör. Men om du vill, kan jag komma förbi ditt kök, fånga dig som en del av min diskbänksrealism. Söndag fungerar bäst just nu… , i alla fall än så länge.
Jag vet inte hur mycket jag ska tacka, finaste Hanna. Tack för besöket och för att du bjöd på solglitter i vardagens kök.
Julen knackar på och med den kommer julkalendern. En rolig tradition, ni är så generösa med att erbjuda er att ställa upp. Årets tema: En serie porträtt, rätt och slätt på temat ”diskbänksrealism”. I köket – inte hos mig, men hos dig. Porträtt i halvkropp – i vardagens hjärta. Men eftersom hösten har varit väldigt intensiv. Ligger jag rejält efter med fotograferandet, men jag startar och troligen kommer julen även i år. Och jag vet ju att Du kommer att hjälpa mig. Hjälp mig!
Lite kort bakgrund: Jag är ett barn av 70-talet. För mig är vardag att sitta i köket, prata, finnas till, lyssna och bara finnas i hemmets hjärta. Det är realism… jag älskar kök, vardagen och det ”som nästan är riktigt” som minnen eller fotografier. Med mina förebilder när hjärtat har jag nu i den här kalendern valt att söka efter det ”som nästan är sant… med hjälp av min kamera och Dig!” Förebilder är den holländska fotografen Hellen van Meene och hennes ljuvliga porträtt, en tysk fotograf, vars namn jag inte kan, men som fotograferar sig själv, sin käraste och sitt barn i vardagen, alltid med kärlek men samtidigt uppstyrt och så Anna Claréns som alltid inspirerar med vardagens lunk.
Ja, du kan få mer, men inte dag för nu kommer lucka 1.
Tack Malin, för att du tog emot, stanna till… Tog mig, min kamera, mitt stativ, mig på allvar, som alltid.
–
På allvar: jag behöver fler kök, så ropa om du kan – t.ex den 3 dec.