Jag borde skratt, le, njuta… Det här montaget är jag lite osäker på. Jag behövs inte han är ju fulländad.
Tack!
Författare: Kristina
-
8. dec – roa mig
Det är något med fotografi som handlar om kontroll, kanske till och med makt. Jag har ju möjligheten att få den andre att göra något som den kanske inte annars skulle göra. Men bäst blir det när det blir en lek, som bygger på samspel och att vi leker tillsammans.
Roger, bästa Roger! Tack! Jag kan komma med regntunga moln till en fotografering, men du med ditt tålamod, och din närvaro vänder alltid en regntung dag till en som gör att jag går på lätta moln.
Tack!
-
7. dec – roa mig
Kärleken. Ja, du är min kärlek.
Jag gjorde ett försök att göra en bakgrund för ditt fotografi med AI och plötsligt dök det upp en annan figur… jag skrattade gott. Och tänkte på Strindbergs ord:
”Här rivs för att få luft och ljus;
är kanske inte det tillräckligt?”
-
6. dec – roa mig
Oj, oj vilken roll ljuset gör. För leken, för lusten och för resultatet.
Hon är bedårande Camilla, en lycka att få vara kring. Det visar om inte annat kristallkronan (som blir som en pil). Fotografiet är taget i slottets stora frukostmatsal.
Och ja, det är ett montage – även om jag bara flyttat kameran lite för att själv få plats… och ändå är jag inte med i Camillas fotografi. Hon strålar ensam i spegeln.
Tack!
-
5. dec – roa mig
Jag vet inte hur du beskriver dig, och jag vet inte heller om min beskrivning av mig, är den du känner igen. Men i något samtal med Anna-Karin kom vi fram till att vi är just som Lilla My bestämda – kanske upplevs vi som arga – och sedan blir vi glada och sedan kommer Lilla My igen, och det är också ett sätt att leva.
Montaget är gjort av två fotografier från min hemmastudio, älskar den. Älskar hur ljuset alltid tycks fungera och sedan är jag extra glad över Anna-Karins leende.
Tack!
-
4. dec – roa mig
Det är en ära att ni säger: ja. Och har tillit till mig, min kamera och min idé. Jag får höra att jag är ”hemlig”, och jag får höra att ”inte berättar”. Det gör jag inte heller, så det har ni rätt i. Extra roligt att få göra det här arbetet tillsammans med er, så att jag visar och berättar.
Jag lärde mig att det vita kan bli så hårt mot fotografiet, så jag har lagt en färgglatt, bakom montaget, för att det ska bli lite mildare. Lisa är den jag känner, vars tålamod aldrig tycks ta slut. Det beundrar jag.
-
3. dec – roa mig
Jag funderar alltid på om jag måste publicera dessa bilder i kronologisk ordning. Finns det någon anledning som gör att de fungerar bättre då?
Kanske – om man tänker att detta montage också är gjort av fotografier från Tjörn. Pia var osäker på vad hon ställt upp på, och jag är inte säker på att de trodde på mitt källarfönster, mitt Caravaggio-ljus. Men strunt i det – fantastiskt roligt var det, är det. Tack!
Jag tittar på bilden och tänker på mina försök att göra mig själv till superhjälte med hjälp av generativ AI…
Tack.
-
2. dec – roa mig
Lucka 2.
Den här bilden är kanske den egentliga starten på projektet: roa mig. När jag gjorde montaget visste jag att det var för årets julkalender. Men när jag tog fotografiet på Shelly var det ett test. Men vi pratade om fotografierna, om vad vi såg och så blev det detta fotografi som tillsammans med mitt porträtt blev ett montaget.
Varför montage? Jo, för att jag tycker det är roligt med blickar, som möts och inte alls möts, för att i leken kan vi vara på samma plats, vid samma tidpunkt, fast vi inte alls är det. Jag leker med sanningen, och med det faktum att fotografier inte bara är ögonblick utan kan vara flera samtidigt – det handlar om val.
Fotografierna som blir den bilden du ser är från vår sportstuga på Tjörn.
Tack Shelly!
-
1. dec – roa mig
Allt började här fast det visste jag inte, där och då. Ulli frågade om jag kunde fotografera tillsammans med henne. Tänk vilken lycka, att få fotografera tillsammans…
Ulli använder en analog kamera, film och framkallar. Det gör inte jag. Jag har inte tålamod, jag litar inte på mig själv, min förmåga eller på att jag egentligen kan. Jag beundrar mod, som jag inte har. Så vi bestämde oss för att fotografera. Och pratade fotografi, porträtt och vad det innebär att fotografera en annan person. Vem fotograferar man? Sig själv eller andra? Vad säger ett porträtt om fotografen och vad säger det om motivet?
Ulli pratade om ”sanna” fotografier, som är sanna mot personen som fotografen betraktar och fotograferar med hjälp av sin kamera. Vi pratade om vad som gör ett porträtt naket, äkta och ärligt.
Bilden blev ett montage, och lucka 1. Den är inte sann, inte naken, och troligen inte äkta. Men den fångar det som kalendern handlar om i år, att leka, roa sig, våga ha roligt.
Tack!
-
Julkalender 2024 – vill du roa mig?
Den 19 september frågade jag:
Nu är jag igång med att roa mig och dig inför jul – vill du vara med i årets julkalender? Jag hoppas!!!! Säg till här eller i person, eller på mejl. Det är porträtt eller snarare montage som blir resultatet
Välkommen!
Och som vanligt sa många: ja <3. Det är stor lycka 🙂 Och idag drar jag igång. Julkalender 2024 på temat: Roa mig.
Allt började med ett samtal, om att göra det äkta porträttet, det nakna porträttet… som jag inte är säker på att jag kan skapa. Men jag kommer göra en serie bilder som har roat mig att göra, att se, att skapa och vara i. Så tack alla som varit med.
Nu kör vi.