Tankar kring ett porträtt

Jag startade sommaren med att ge mig själv och mitt fotografi en injektion. En av de uppgifter som jag fick var att göra en serie porträtt, där ljuset skulle bära budskapet i fotografiet.

Nu invänder du och tänker, men det är alltid ljuset som bär budskapet i ett fotografi, eftersom det är med den ljuskänsliga sensorn i kameran som man kan dokumentera motivet. Men hur vi använder ljuset påverkar också hur vi ser på bilden, och det var det som var övningen. Och att göra ett porträtt.

Vad är då ett porträtt, vanligtvis tänker vi oss att det är en avbildning – återgivning av en människa, av ett ansikte. För vi ser människan som synonymt med ansiktet, det är i ansiktet, via ögonen som vi kan se in i själen. Och en bra bild säger mer än tusen ord. I ett samtal kom vi att prata om vad ett porträtt är, vad det kan eller måste avbilda för att vara ett porträtt. Följande svar kom vi fram till genom Wikipedias artikel porträttfotografi:

Porträttfotografi är konsten att ta en bild som visar en persons individuella karaktärsdrag och uttryck.

Såhär i slutet av min ledighet sitter jag och tänker tillbaka, och slås av att jag nog inte gjort några porträtt som del av den här uppgiften. Jag har lyft fram de karaktärsdrag som jag såg, ser… men jag vet inget om modellen (Birgitta) faktiskt är så som jag skildrar henne.

Mitt porträtt är en lek med ljus och ett försök att använda det för att lyfta en berättelse, mer om mig (kanske), men också om mitt möte med den starka, kloka och otroligt modiga Birgitta.

Kvinna med långt hår som lutar sig framåt

av Kristina

Är fotograf och den som använder bild för att hitta svar på frågan: vad innebär det att vara en människa?