Har ni roa mig? Ja, det har ni och jag har roat mig tillsammans med er. Jag vill främst rikta ett stort tack till dagens fantastiska modeller: vackra som få, till med i röd näsa.
Tack!


Så var julen här – God Jul!
Fotograf Kristina Alexanderson
Har ni roa mig? Ja, det har ni och jag har roat mig tillsammans med er. Jag vill främst rikta ett stort tack till dagens fantastiska modeller: vackra som få, till med i röd näsa.
Tack!
Så var julen här – God Jul!
När jag börjar tänk på kalendern i september eller oktober så frågar jag varje år: vill någon vara med?
Lycka är när Jenny säger:
– Räkna med oss tre.
År efter år kommer de till min vind och är med. Så himla roligt, så himla tacksamt. Jag har fått se Jennys flickor växa upp med min kamera. Idag öppnar jag luckan med Jenny i centrum!
Tack!
Klok som en bok, säger vi för att det rimmar. Och det är också sant om man tänker att den som skrivit boken är eftertänksam, har reflekterat en del och sedan generöst och moget delar med sig av sina insikter, kunskaper och slutsatser.
Lisa är just klok på det sättet, som en bok som någon skrivit eftertänksamt, medvetet, kritiskt och reflekterande.
Tack för otroligt givande samtal och mycket intressanta reflektioner!
Jag har som ett stråk i mitt fotografi att försöka fotografera de människor som jag beundrar, av en eller annan anledning. Jag hyser stark beundran för människor som har:
Ja, jag beundrar det och mycket mer, men dagens lucka är en person som jag beundrar för att hon har många av de egenskaper som jag beundrar… Idag öppnar jag nämligen luckan med finaste Anne-Marie.
Tack!
-Vill du vara med i min julkalender?
Frågade jag Carina när hon satt och arbetade. Jag vet att jag störde, men jag kunde inte låta bli. Hon svarar:
-Ja. Jag ler, men lägger till.
-Det är bara en liten grej…
-Du vill att jag ska ha en röd prick på näsan.
Carina, våra möten är alltid oväntade och fyllda med skratt. Jag är så innerligt tacksam för dig, mycket mer än jag någonsin kan uttrycka. Tack!
Det är en ära att ni säger: ja. Och har tillit till mig, min kamera och min idé. Jag får höra att jag är ”hemlig”, och jag får höra att ”inte berättar”. Det gör jag inte heller, så det har ni rätt i. Extra roligt att få göra det här arbetet tillsammans med er, så att jag visar och berättar.
Jag lärde mig att det vita kan bli så hårt mot fotografiet, så jag har lagt en färgglatt, bakom montaget, för att det ska bli lite mildare. Lisa är den jag känner, vars tålamod aldrig tycks ta slut. Det beundrar jag.