Inspiration – var hittar jag den?

När jag ser skuggor och ljusspel blir det liksom varmt i mig. Bland de bästa ställen som jag hittat för fotografering är trapphus. De behöver ha ljusinsläpp, gärna från mindre fönster, men även trapphus med stora fönster är underbara att jobba i. Sedan inspireras jag mycket av bilder på stjärnor. Jag vill gärna göra stora stjärnor av mina modeller.

det ser ut som en typisk Kristina-miljö #enkalendertilljul

10 december 2015

Det är lyx att ha modeller som ”flyger” in för att vara med i min kalender. Och även om ni inte gör det, så känns det så. Lyckan när Elza sa, ja jag vill vara med, gör mig fortfarande alldeles varm. Vi träffades för att plåta och ger oss från Centralen till järnvägsparken där jag säger jag tror på den här miljön, och Elza svarar:

det ser ut som en typisk Kristina-miljö

Jag ler inombords, vilka vänner jag har, vilka modeller. De är så underbara, och när Elza står i snålblåsten och jag ger henne regi, frågar jag fryser du? Nej, jag blir alldeles uppeldad av den här idéen.

Tusen tack Elza, så roligt att ha dig som modell, ser redan fram emot nästa gång!

Det här är ännu en bild i min kalender, som skildrar de daga som vi kallar december och som sägs lacka mot jul.

En bra bild berättar något för oss

Bra bilder förmedlar historier – brukar jag säga. Men innerst inne tror att de bästa bilderna är de som förmedlar känslor. Starka känslor som beundran, kärlek, omtanke, förälskelse, nyfikenhet, rädsla eller sorg. Jag älskar de bilder, som jag ser där känslan mellan modellen och fotografen syns genom bilden. Om du tittat på bilder där barn porträtterar sina föräldrar så vet du vad jag menar. De bilderna är så vackra för det finns en sådan ömhet i det mötet, och det syns ofta i bilden.

Jag beundrar lärare – har alltid gjort, och kommer alltid att göra. Pedagoger får mig att minnas min skoltid, varför jag blev lärare. När jag möter pedagoger blir jag fylld av beundran inför deras kunskaper, deras förmåga att skapa nya världar och perspektiv för mig. Jag tänker ibland att min serie av bilder på pedagoger, för jag håller på med en sådan, handlar om att jag vill skildra den kärlek som jag känner till lärare, och att jag i mina bilder ska kunna berätta om all den beundran som jag har inför deras förmåga att trollbinda mig.

10032015-DSC_6118 Jag tittar på bilden på Camilla och ser – att hon är underbart vacker, underbar att arbeta med som modell, men min bild gör ingen rättvisa till hennes förmåga som pedagog, som är en fantastisk förmåga att få mig, som bara var hennes elev en kort stund, att resa till nya platser, nya kunskapsland.

Tack Camilla för din tilltro till mig, och stunden… Och för frågan!

Min mentor i ljuslek

Det är inte varje dag som någon både sms-ar och ringer för att få en kort stund tillsammans med mig. Men Björn gjorde både ock. Jag lånade honom för att leka med skuggorna i garaget.

bjorne

Det roliga med att arbeta med fotografer/filmare som Björn är att de kan ljus, tänker i ljus och ljusidéer. Björn ser saker, i ljusleken är det många gånger han som bjuder upp till dans… Han ser ut som en riktig äventyrare, på jakt efter ett nytt äventyr, med nya utmaningar och möjligheter.

Björn Falkevik är en av de där som lärt mig massor om just ljus, utan honom, hans ficklampor, en ligger fortfarande hemma i köket och väntar på att jag ska lämna tillbaka den, hade jag inte kunnat så mycket om ljus som jag gör. Han fick mig att våga utforska ljuset och skuggorna tillsammans med mina leksaker.

Björn! Stort tack för att du kom förbi!

Titta där, kan vi inte fotografera honom?

04082014-honom fotar vi

Vissa dagar är det som allt bara stämmer, efter att ha gått förbi skyltningen och den modellen ställt upp, var jag uppvärmd och sökte efter någon som skulle vilja vara med på bild. Jag har en soft-spot för arbetare, och mitt på ringvägen stod en man, en vägarbetare och lagade, lyktstolpar. Jag pekade och frågade Therese om hon var ok med motivet, skulle vi fråga?

Vi skuttade ut i vägen och upp på refugen och frågade, får vi fotografera dig? Han stod oförstående och tittade på oss. Svarade: I don’t speak swedish. Frågade igen, men med lite mindre hopp i rösten, de icke svensktalande männen brukar vara nej-sägare, men inte han. Han sa: ok, tittade upp och det var som det var först då jag såg honom, med blicken, ögonen.

Det här är jag nöjd med mötet, att bilderna/bilden blev ett möte, med en okänd gatuarbetare i Stockholm på Ringvägen. Men  också att min bild lyckas berätta om hela hans arbete, med bilden och lycktstolpen och kranbilen i bakgrunden.

Om jag skulle ta om bilden: skulle jag vilja göra om porträttet (se nedan) och lägga ner lite mer tid på att verkligen sätta fokus!

Kolla även in fantastiska Thereses bild ”mitt i gatan

04082014-blicken

 

Saker som vi gör… Thåström

18062014-DSC_3613

Vackra händer har en egen magi, de syns men samtidigt syns de inte! Bilderna är tagna på konserten där Dag Vag hyllar Stig Vig, tillsammans med sina vänner. Sångare är Joakim Thåström. Mina tidigare bilder på Thåström från den här konserten hittar du här, och så min favoritmodell från den kvällen (fotografen)

18062014-DSC_3618 18062014-DSC_3674 18062014-DSC_3722 18062014-DSC_3747 18062014-DSC_3775