Marcin det var en ära att få bli din fotograf

Med Marcin var det svårt att få till en fototräff. Vi tycktes båda ha ett fullspäckat schema, vilket gjorde att vi fick planera om några gånger. Och ändå är Marcin en av de tidiga modellerna. När jag fotograferade Marcin trodde jag det skulle bli kanske tjugo bilder, men knappast mer. Nu när jag är klar tror jag att man ska se den här serien i ett sammanhang. De kanske hör ihop i sin skevhet och blir de pusselbitar i en helhet.

Från vårt samtal minns jag att det förvånade mig att du inte tyckte om att stå som modell, mycket konstigt! Du som är så fantastiskt vacker.

När jag tittar på bilden ser jag omtänksamhet men samtidigt en blick som vilar på mig med tilltro. 

Tack Marcin för att jag fick vara din fotograf.

Detta är en av bilderna (nr: 12/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Göran som följt mig så länge

När Göran sa att han kunde tänka sig att vara med blev jag så innerligt glad. Mest för att vi ibland försöker att träffas, men alltid har så svårt att få till det. Den dag som jag skulle möta Göran, så cyklade jag till kontoret. Det är ganska långt (det tog mig minst en timme och tjugo minuter var väg), så jag kom naturligvis försent till vårt möte.

Även med Göran pratade jag om tvivel och tilltro, och varför han valde att vara med. I Göran hittade jag en modell som litade på mig fullt ut, och hans svar på varför han är med var så självklart:

-jag har ju följt dig (som fotograf) så långe.

Göran och jag lärde känna varandra redan 2011 när jag gjorde mitt första 365-projekt kring leksaker. Han var en av de första som jag verkligen trodde på när han sa att han tyckte om mina bilder. Kanske var det hans kommentar som fick mig att förstå att mina bilder skulle handla om att bli kvar – ensam.

Tusen tack!

Jag har valt om några gånger, men fastnade till slut för denna bild, varför? Blicken som saknas bakom fingret och kostymen tillsammans med en bestämd blick, fylld med tydlighet. Ringen, och relationen som den symboliserar är också viktig för mitt val av den här bilden.

Detta är en av bilderna (nr: 10/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Peter var min första riktiga modell

Jag träffade Peter och Lars i samband med att de skulle förbereda ett fördrag om öppen data. Jag skulle på styrelsemöte så vårt möte var kort, men ack så intensivt.

Jag är väldigt smickrad när Peter erbjöd sig att vara modell, mest för att vi tidigare har pratat tidigare om alla de känslor som kommer med att stå framför kameran. Hur svårt och märkligt det är.

Peters bild förvånade mig för den är så magiskt symmetrisk – jag kan nästan bygga ihop hans ansikte av de två bilderna, vilket i sig förvånade mig. Tänk att jag stod stilla.

Om man tittar på Lunkans bild (behind the scene) så är det solklart att det gjorde även Peter 😉

Kristina fotar - bakom scenen

Blicken är så intensiv och när modellen blundar så är han fullständigt i mina händer och litar på mig. Jag tycker mycket om den kontrast som bilden andas och förmedlar.

Stort tack!

Detta är en av bilderna (nr: 2/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Den misstänkte 10 A och B – Du är den andra ser

Vi, jag och Therese, har främst använt modeller som vi möter i vardagen. Men dagens modell erbjöds vara med, när vi frågade i sociala medier vilket i sig är en stor lycka 🙂 Så vill du bidra, vara med, gör oss glada, snälla var med….

Liksom till alla andra modeller som är med i vårt projekt ställde vi frågan: Hur skulle du känna om du blev misstänkt? Som svar på vår fråga fick vi följande:

”Bra fråga, jag skulle nog grubbla och gå in i mig själv. Varför? Vilken bild har jag gett av mig själv så folk tror att jag är misstänkt. Vad utstrålar jag?”

Sedan kom vårt samtalet att handla om vad som kan hända med bilder som får fötter (på internet, eller i sociala medier). Vår modell funderade kring vad som händer om man blir blev misstänkt? Vilka bilder finns det? Hur motverkas det? Det spännande var att vår modell menade att han hade få ”dåliga bilder” på internet, för han hade som strategi att skapa motbilder och ha motbilder som skulle kunna användas i en utsatt situation. Vår modell hade tydliga strategier kring hur han skulle motverka mindre bra bilder av honom, som skulle kunna användas mot honom i en utsatt situation.

Har du funderat på vilka bilder som du delar på nätet och hur dessa skulle kunna använda för eller mot dig? Jag funderar en hel del eftersom jag gjort många självporträtt… vad berättar de om mig, och hur skulle de kunna användas mot mig…  Tankar som jag ofta tänkt på.

***

Vill du var med i vårt projekt om att vara misstänkt? Hur skulle du uppleva det? Hör av dig vi söker fortfarande modeller för att kunna genomföra detta projekt.

Den misstänkte 05 A och B – Du är den andra ser

Med veckans misstänkte hade vi ett långt samtal kring att vara den som står ut och är annorlunda och hur det formar en. Man blir misstänkt genom att bara vara den som inte är som alla andra. Så på fråga om hur om vad han skulle känna om han blev misstänkt svarade han:

jag känner mig skyldig hela tiden, frågan är om jag tänker det eller bara tror det. Är det en slump eller är jag misstänkt? Jag skulle känna mig tittad på. Det svåra är att ha en sann självbild.

Och jag kan bara instämma. Det är otroligt svårt att ha en självbild som stämmer överens med det andra upplever och ser. De i ens omgivning ser bara en korta stunder, medan man själv lever med sig själv dygnet runt, dag och dag in. Det i sig gör att man ser sig själv och kanske känner sig själv i andra situationer.

Hur skulle du känna om du blev misstänkt?

Den misstänkte – du är den andra ser är ett fotoprojekt som jag och Therese Banström gör gemensamt under 2016. Det handlar om att undersöka hur och vilka bilder vi har av misstänkta. Fotoprojektet handlar om hur vi värderar människor av den bild som ges av dem i media, eller vilka stereotyper som skapas genom de bilder som vi ser och tar del av via media. Vilken bild väljer du och vem blir du? Är du misstänk eller inte?  Är du en god människa eller en ond människa? Är du skyldig eller oskyldig? Du blir den som andra ser.

Vill du vara med?

Välkommen att delta, vi söker aktivt efter modeller.

Kristina

 

Teman som jag återkommer till

I alla handledningar kring fotografi återkommer en regel om och om igen. Fokus ska ligga på ögat och helst det främre ögat, det närmast betraktaren. Jag tycker om att lägga fokus på de bortre ögat och jag älskar när min modeller blundar. Att förmå någon att blunda och lita på stunden, sig själv och fotografen det är något som jag tycker och återkommer till.

På lunchen pratade jag och David om teman och hur svårt jag har att fotografera på ett tema, och då kontrade David med att konstatera att jag alltid eller väldigt ofta kommer tillbaka till samma teman i mina fotografier. Det här är ett: tillit och tilltro.

Porträtt utan att vi förstå varandra #Porto

Gick förbi deras salong. De satt och väntade på kunder. Jag letade efter modeller, tittade in och hissnade… Tänkte jag borde ta en interiörbild, men linsen gör att jag måste stå på andra sidan gatan för att få till det. Tittar på mannen i dörröppningen. Han pratar med mig, jag pratar tillbaka. Säger att jag vill ta hans bild. Han verkar inte misstycka, jag fotograferar.

30092014-DSC_1222

Han pratar på. Har en kollega, partner längst in. Han pratar nu också… Bestämmer mig för att han nog ocks vill ha ett porträtt. Så jag tar hans bild också.

30092014-DSC_1226 30092014-DSC_1230

Och så sist en bild av första mannen igen, han förstår inte min regi, så det blir som det blir….

30092014-DSC_1234

Tempelhof mina försök till fotolunch…

På semestern finns det inget viktigare än vädret. Det ska vara precis lagom av allt, varm men inte för varmt, det ska gå att bada, och då får det inte blåsa för mycket… Ja ni vet hur det kan låta. Återigen måndag – främling i ett främmande land i en främmande stad… temat för dagen är väder.

Jag är i Berlin och tog mig ut till Tempelhof, ett övergivet flygfält som fungerar som parkområdet. Underbart, stort, fritt och oväntat.

Med temat för sikte har jag tagit bilder på främmande, dels på stationen en man som satt och drack,

14072014-DSC_6164

de som surfade på flygbanan

14072014-DSC_6176 14072014-DSC_6186 14072014-DSC_6196

och sist kom en flicka på skateboard, och hon blev bilden men hon ska inte konkurrera med dessa män…

bilden…

Thåström är Stig Vig för en stund -i rörelse!

18062014-joakim thastromMinneskonserten för Stig Vig sångare i Dag Vag bygger på att de tillsammans med vänner minns den bortgångne sångaren i bandet (Stig Vig). Vi som publik fick höra massor med Dag Vag låtar, med vännerna som sångare. En av Dag Vags vänner heter Joakim Thåström och han sjöng också en låt.

Jag hade misströstat en stund, men när Thåström sjöng ägnade jag mig åt min kamera och modellen. Detta inlägg är det första av flera med Thåström som sångare för Dag Vag. Vi börjar med rörelse!