Jag har suttit och titta på bilder från åren som jag skrivit på den här bloggen. Landar på bild efter bild på människor som jag tycker o och saknar. De finns i mitt bildarkiv, och åren har gått. Jag stannar upp och minns ibland den stund vi möttes, min modell var min. Jag undrar varför bilden blev kvar i arkivet tills jag landar på den bild som jag publicerade och då fanns det inte utrymme för mer. Men idag öppnades möjligheten, när jag öppnade mitt arkiv.

Jag saknar dig.

Publicerat av Kristina

Är fotograf och den som använder bild för att hitta svar på frågan: vad innebär det att vara en människa?