Får jag se, då…

02062014-may I look

Hon står vid busskuren och tycks vänta. Hon fångar min uppmärksamhet p.g.a. reflektionen som gör att jag ser henne dubbelt i busskuren. Vi bestämmer oss för att fråga 🙂

Hon svarar :

-Nej, jag kan inte vara med jag är för gammal.

Jag svarar:

-Du är precis i rätt ålder…

Hon säger:

-Men mina glasögon är mörka…

Jag svarar:

-Det är precis så det ska vara…

Då ger hon med sig och säger att det är ok att vi får ta en bild av henne. Hon undrar dock om vi ska ha bilderna för skolan. Nu blir jag generad, skolan, vilken skola? Livets skola? Eller hur tänker hon? För visst ser hon att jag sedan länge lämnat skolan… Skrattande säger jag:

-Nej, inte för skolan, vi fotograferar på måndagar på vår lunch 🙂

Hon gömmer reflektionen genom att ställa sig lite för nära busskuren, så den blir bara halv, men när Therese tagit sin bild, så vill vår modell se resultatet, och då tar jag bilden, med reflektionen precis så som hon stod 🙂 Hon är nyfiken på resultatet och glömmer mig och jag får två bilder på en och samma gång.

Det här är jag nöjd med:

färgen, och reflektionen, att de är upptagna av sitt samtal, av bilden 🙂

Om jag skulle ta om bilden:

Nja… jag undrar om jag skulle det…

Publicerat av

Kristina Alexanderson

Kristina Alexanderson är den som skriver och fotograferar för den här bloggen som handlar om att vara människa, bli sedd och se andra. Välkommen!