Fågel. fisk eller mittemellan…

Jag vet inte hur du ser världen, men jag kan säga att troligen ser vi inte samma. Jag älskar färger, mycket och gärna klara. Inom konsten älskar jag koloristerna för deras färgval som är bjärt och rikt, de färgsätter världen och på så sätt gör de världen till sin.

Men när jag fotograferar är färgen svår att hålla konsekvent, så att bilderna blir lika, får samma uttryck. och inte hjälper ljuset till eftersom det skiftar i nyans och färgton utifrån väder och tid på dagen, sedan skiftar min känsla för om bilden ska vara varm eller kall utifrån humör och idé bakom bilden, och i slutändan blir det aldrig riktigt samma. Man är sin egen värsta fiende, och så faller valet på svartvitt… lättare? Tveksamt, valen är många och uttrycket skiftar… Det är svårt att hitta till det språk som passar mig och min bildvärld. Det är lite som att leka fågel, fisk eller mittemellan… allt fungerar… det handlar bara om att hitta rätt.