Don Quixote – väcker realisten i mig

29032014-spring timeDet finns några karaktärer från romanernas värld som jag har svårt för, en är Don Quixote, riddaren av den sorgliga skepnaden. Hela hans väsende får på fötter, jag blir som  doktor Relling i Vildanden, vill tala om för honom att hans ideal är en lögn, en livslögn. Att han är en drömmare, på flykt från sin egen tid och verkligheten.

Men någon klok person sa till mig en gång just apropå Don Quixote och min irritation mot hans livsstil och verklighetsflykt. Men Don Quixote  är ju lycklig när han drivs av sina ideal. Han är fullständigt tillfreds med sin världsbild, det om något är något att vilja leva efter.

Jag funderar på om det är det som gör att jag har så svårt för honom att jag avundas hans förmåga att leva efter sina ideal, omvärlden till trots.

Publicerat av

Kristina Alexanderson

Kristina Alexanderson är den som skriver och fotograferar för den här bloggen som handlar om att vara människa, bli sedd och se andra. Välkommen!