Jag smyger med min lust att fotografera. Jag ägnar timmar åt att drömma om att ta bilder, för att slutligen ge mig hän och tar då bild på bild men när jag tittar så är det som om jag inte alls startat, alla ser lika ut, eller samma – är det här jag?

Det räcker med att de är för mig.

Publicerat av Kristina

Är fotograf och den som använder bild för att hitta svar på frågan: vad innebär det att vara en människa?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.