Lyckan i att få bildsätta en webbplats

Jag älskar att fotografera, mitt fotografi föddes inte med internet, men internet gav mitt fotografi en plats, ett rum, och massor med möjligheter. Jag arbetar till vardags på Internetstiftelsen och idag är en stor dag för oss, det är inte bara dagen som vi visar vår kärlek till de vi har nära och kära, utan också dagen som vi visar vår kärlek till internet. Mitt bidrag är litet, men min kärlek är stor, då jag som bildredaktör och fotograf fått äran att bildsätta Internetstiftelsens nya webbplats som du hittar på internetstiftelsen.se.

Jag vill tipsa om några av de bilder som jag älskar lite extra…

Nyckeln till internet

Bilden med nyckeln till internet (med min kollega Anne-Marie Eklund Löwinder i bakgrunden). Älskar bilden på sladdarna (säker och stabil infrastruktur) också.

Sedan vill jag tipsa om undersidorna som den om urkunden – läsvärd men också sevärd.

Jag vill också gärna tipsa om några andra spännande artiklar, och kanske den om domänskojare eller den som handlar om pågående ATF-ärenden, sedan vill jag också tipsa om den som handlar om Zonemaster. På webbplatsen finns massor med spännande och intressanta artiklar och en hel del fina bilder. (I alla fall om jag får säga det själv 😉 )

Så titta in på Internetstiftelsen nya webb och ta del av vår kärlek till internet.

Att göra urval – att skapa en serie

Jag lyssnade på en fotopodd om serier, att skapa serier av bilder på ett tema. Att försöka göra en serie bilder som handlar om samma sak, som kopplas ihop och som tillsammans skapar en helhet. Jag vet inte om jag utmanades eller om jag bara tänker att så mycket av mitt fotografi utgår från att jag gör projekt, stora såväl som små. Kanske inte serier, utan snarare bilder som bygger på varandra i ett projekt, ett arbetsmaterial som jag sedan gör ett urval av för att slutligen presentera ett bildprojekt. En del av mina bildprojekt kommer i hamn andra hamnar bara i malpåse, eller snarare på min hårddisk gömda, glömda eller osorterad. Jag har startar året med ett stort uppdrag som jag gör för mitt arbete och därför ägnar jag tid åt att sortera, organisera, färdigställa och fundera på om mina bilder betyder något för någon annan än mig.

I vilket fall som så fick detta arbete mig att titta på bilder från sommaren och så landade det i att jag gjorde ett urval för en serie om ljus, integritet och identitet. Jag tänker att den handlar om längtan och drömmar. Kanske lite om förtvivlan också.

jag
identitet
Kärlek
längtan
självbild
tudelad
öppen
drömmar
längtan
integritet


Lucka 9: Omfamna julen

Idag öppnas lucka 9 och i den hittar vi Carina som jag kastade mig över i Hallsberg och nu kom tillbaka som modell med energi och styrka.

Om julkalendern 2018

Jag har gjort julkalendrar under flera år med bilder, av och med människor och i år är det på temat: omfamna julen. Det är mitt sätt att bearbeta julen och julens förväntningar. 

”Oj vilken bra kamera du har”

Jag har tagit med mig kameran, en lånad backdrop, (lånat) ljus och satt upp allt i simhallen. Tanken är att jag ska torrsimma inför Sumsim, Svenska ungdomsmästerskapet som klubben arrangerar den 14-16 december 2018. Jag har sagt att jag kan hjälpa till och ta bilder.

Jag får hjälp av tränarna att skicka simmare min väg för att jag ska få modeller, och jag känner att detta ska bli roligt. Två flickor ställer snällt upp, tittar på bilderna och ser nöjda ut.

Sedan står jag där hela simtävlingen, det droppar in simmare regelbundet. Vi är inte alla överens om resultatet eller hur vi ska komma dit, men min bror som assisterar hjälper till med badmössor och glasögon. Simtävlingen lider mot sitt slut och tre simmare kommer dragandes med en simkompis som är tveksam till att vara med. De har övertygat sin kompis: ”det kommer bli bra. Det blir bra.” Jag ler taffligt och tar en bild. Den motvilja simmaren tittar på baksidan av kameran på den lilla skärmen och blir imponerad av resultatet varpå jag får följande komplimang:

”Oj, vilken bra kamera du har.”

Ja, det har jag, säger jag. Samtidigt tänker jag men jag har också bra ljus, och lite kunskaper. Tillsammans blir det en schysst bild. Men, men … det är väl den bra kameran som gör jobbet, jag trycker ju bara på knappen…

 

Julen är snart här, låt oss omfamna den….

Det är fjärde året i år, som jag tänker: ”jag gör en julkalender”. I år på temat:  ”omfamna julen”. Så nu till frågan: Vill du vara med?

Om ja, säg till! Här eller på Facebook, eller twitter eller skicka ett mejl till kristina.alexanderson(at)gmail.com. Jag har 24 luckor att fylla och alla är hjärtligt välkomna att vara med. Allt du behöver göra är att säga ja till att omfamna julen!

Hur går det till?

Du säger: jag vill vara med! Sedan bestämmer vi när vi kan ses och så träffas vi och plåtar. Temat är som sagt: ”omfamna julen”.

Hoppas innerligt att du vill vara med!

Kristina

Omfamna julen – en julkalender 2018

Vilka är dina drivkrafter?

Vilka är dina drivkrafter? Varför fotograferar du?

Jag fick frågan, och kände mig ställd. För svaret är så självklart, och jag tänkte att alla har väl samma drivkraft. Men så är det kanske inte, varför gör vi saker? Vad driver mig? Vad får mig att fotografera?

För mig är fotografi ett sätt att undersöka, ställa frågor. Genom mina bilder berättar jag om några av de svar som jag hittar. Genom att fotografera får jag möjliga svar.

Men frågan ”vilka är dina drivkrafter?” fick mig också att inse att jag haft andra drivkrafter, till en början ville jag lära mig mer om kameran, om mina motivs möjligheter, men mer och mer har mina drivkrafter blivit mina inre och de handlar om att jag genom mitt fotografi kan undersöka vad det innebär att vara människa för mig. Jag ska inte ljuga och säga att du som tittar inte spelar någon roll, för du har en otroligt viktig roll i bildens tillblivelse. Men jag har blivit mer försiktig eftersom du är så tyst.

Kristina 2018-09-23

Bilden är tagen i ett försök att skapa en bild för mitt projekt ”Viskningar”, som jag  hoppas kunna runda av innan året är slut. Vill du vara med? Säg till.