En både sminkad och osminkad Helena

När Helena frågade om hon skulle komma sminkad eller inte, kunde jag inte låta bli att säga:

-kom både sminkad och osminkad.

Helena kom med smink med sig och vi valde att sminka en ansiktshalvan och låta den andra vara omålad. Så om du tittar på bilden ser du kanske det.

Mitt mötet med Helena var väldigt intensivt och vi skildes med löftet att vi borde ses snart igen.

När jag tittar på bilden, så ser jag vardagen och alla missförstånd som uppstår i den kring våra förväntningar på de som vi lever med i vardagen. Jag erkänner villigt att Helena är en modell som jag är väldigt svag för. Hennes ansikte, hennes hår, den skörhet som hon utstrålar. En modell för mig.

Tack Helena

Detta är en av bilderna (nr: 5/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Tänk att Linda har sett mina bilder…

När jag bestämde mig för att göra det här projektet hade jag bilden Inte jag men ändå inte jag – ständigt närvarande som utgångspunkt. Det var min idé. Jag ville bygga ansikten, skapa ansikten. Idag slår det mig att en central del av mitt fotografi handlar om att försöka fly från mig själv, för att sedan ständigt upptäcka att jag ändå finns i alla bilder. Det här projektet skulle handla om att bygga (skapa) ansikten, men som ni vet är det snarare ett projekt om tilltro, att möta mina modellers tilltro. Och alla som sa: jag vill vara med. Och all det tvivel om mig själv, som jag haft/har i arbetet.

När Linda Mannila svarade på mitt upprop om att jag sökte modeller:

Jamenvisst, är så imponerad av dina bilder. Är väldigt gärna med 🙂

Så blev jag minst sagt ödmjuk. Både för internet och sociala medier, men mest för tanken att Linda både vet och är imponerad av mitt fotografi.  Fantastiska Linda som är så grym! wow!

Sedan blev vårt möte ett om fullständig tilltro, för hon litade på mig blint. Det syns i bilden, även om du kanske inte ännu sett det. Mötet med Linda står ut, av flera skäl. Det var ett vägskäl. Jag hade inte ännu bestämt mig för hur arbetet skulle ske och prövade därför fortfarande flera idéer. Vilket ledde till flera utkast till bilder. Jag utmannade dessutom hennes tillit genom att be henne lägga sig ned på trottoaren vid Klarabergsvidadukten för att sedan får en av de mest fantastiska bilderna. (Ser du det?)

Stort tack!

Detta är en av bilderna (nr: 4/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Jag bjuder på en annan version också, en stående…

Jag tittar på bilden (den översta) och ser lugnet, sömnen, men också den öppet frågande blicken som nästa frågar: vad gör du?

I den nedre bilden ser jag den nakna blicken, som bara ser, obeserverar och tar in, och samtidigt den blick som vi använder när vi ska se professionellt glada ut, men egentligen kan det dölja sig något helt annat bakom luggen.

Du och dina projekt Lars…

Att möta Lars är att möta en fotograf.  Lars är den mest underbara person som finns, full med energi och lek.Ständigt med en kamera i handen. Andras kamor kan göra mig nervös, vilket ofta märks. Jag vill helst inte står framför kameran, men där Lars är blir det bilder så även denna gång.

Lars ställde frågan om mina projekt. Jag försöker ha ett projekt igång, för att inte glömma hur det är att fotografera. Projekt som form skapar ett ramverk för det jag gör, och gör det lättare att sortera. Lars påstår att han inte gör  projekt men det är inte sant, för han har ständigt pågående projekt att skildra den gotlänska naturen och sin undersköna flickor. Och jag har sett att han också gjort en bok om både Björn och moln, och om inte det är projekt så vet jag inte.

Kristina fotar - bakom scenen

Kristina fotar CC by nc sa av Lunkan (Lars Lundqvist)

Stort tack Lars (och Peter för en fantastiskt intensiv stund).

I bilden ser jag all min nervositet, men om jag blundar hårt kanske den försvinner, men jag darrar fortfarande när jag tänker på hur svårt det är att fotografera en annan fotograf!

 

Detta är en av bilderna (nr: 3/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Peter var min första riktiga modell

Jag träffade Peter och Lars i samband med att de skulle förbereda ett fördrag om öppen data. Jag skulle på styrelsemöte så vårt möte var kort, men ack så intensivt.

Jag är väldigt smickrad när Peter erbjöd sig att vara modell, mest för att vi tidigare har pratat tidigare om alla de känslor som kommer med att stå framför kameran. Hur svårt och märkligt det är.

Peters bild förvånade mig för den är så magiskt symmetrisk – jag kan nästan bygga ihop hans ansikte av de två bilderna, vilket i sig förvånade mig. Tänk att jag stod stilla.

Om man tittar på Lunkans bild (behind the scene) så är det solklart att det gjorde även Peter 😉

Kristina fotar - bakom scenen

Blicken är så intensiv och när modellen blundar så är han fullständigt i mina händer och litar på mig. Jag tycker mycket om den kontrast som bilden andas och förmedlar.

Stort tack!

Detta är en av bilderna (nr: 2/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Man måste ju testa sin idé – Elin!

Elin erbjöd sig aldrig att vara modell för det här projektet. Jag fotograferade henne i ett annat sammanhang och testade liksom idéen på henne som modell. Sedan tyckte jag om resultatet så jag blev tvungen att krypa till korset och fråga:

-Kan du tänka dig…

Elin hade egentligen bara en önskan om att få se bilden, men det gick ju liksom inte eftersom projektet handlar om tilltro, tillit och jag startade med att missbruka hennes, förlåt! Men hon var först ut som modell.

Tusen tack!

Detta är en av bilderna i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Otroliga möten blev magiska bilder som handlar om tillit och tvivel

Stockholm den 31 maj 2017

Jag har suttit med mina bilder av era ansikten och är nästan klar. Jag tittar på bild efter bild. Jag har lagt pussel. Jag ser bilder av dig, dig och sedan ser jag förbi dig och ser bara mig.

Jag ser blickar, de som kritiskt granskar, de som kräver, de  som undviker, de som längtar, de som gett upp och som viker undan eller de som undviker. Jag ser bilder av dig, din tillit  och hur du litar på mig genom att vara min modell. Jag ser hur du gömmer dig för att slippa vara med. Jag ser tillit, skönhet,  vardagen, längtan, hopp och ibland förtvivlan. Jag ser också mitt tvivel och känslor som jag inte trodde att jag kunde fånga, tack!

När du tittar kommer du att se en bild av dig. En bild som kanske inte ser ut som de du vanligtvis ser, men det är för att det är en bild av mig också. Jag förstår om du kommer att slå ifrån dig bilden. Du får välja bort den och tänka det där är ingen bra bild. Och du har säkert rätt, det är nog inte den bästa bilden av dig, men tillsammans med de andra bilderna i den här serien är den en pusselbit i ett pussel kring möten, tillit och tvivel. Så om du tycker det är jobbigt strunta i din bild och titta på de andras, eller strunta i alla helt och hållet. Men om du vill ge dem ett försök så titta på bilderna som en helhet. Din bild är i ett sammanhang som handlar om möten, om tillit och mina tvivel och min brist på tillit…

Sammanlagt kommer jag ha fotograferat över femtio personer inom ramen för det här projektet. Tänk dig över femtio möten… Och när jag tittar på bilderna idag, tänker jag att skulle ha gjort mycket annorlunda. Jag önskar att jag hade gett mer regi, tänkt igenom varje mötena mer, kanske alltihop innan jag startade. Men då hade det varit och blivit ett helt annat projekt. Det här projektet som har haft arbetsnamnet ”jag bygger ansikten” till er har jag sagt att ”det handlar om ansikten”. Jag har också försökt ge en bild av min tanke, idé, om det fanns någon till att börja med, mer än att försöka skapa en mer komplex bild av ett ansikte. Nu när jag ser det i sin helhet, eller i alla fall i nästan sin helhet så vet jag att det handlar om ”tillit och tvivel”. Och det blev också namnet på projektet.

Jag har tre bilder kvar att göra sedan stänger jag den här delen av projektet för att gå in i nästa fas och börjar jag visa det för världen. Du kan följa det och se alla bilderna här på bloggen eller på mitt instagram-konto (serdumig.se).

Jag kommer publicera hela mitt arbetsmaterial. Till en början en bild i taget, för helheten är inte klar än. Det enklaste hade kanske ha varit att riva av hela plåstret på en gång. Det vore kanske minst smärtsamt… vi får se.

Än en gång tack!

Och så tipsar jag om Micke Bergs ord ”fototeknik och projekt” som säger något om att göra projekt

Till mina modeller och alla andra…

Jag älskar att fotografera! Jag älskar att fotografera människor av flera skäl men ett skäl står ut mer än de andra.

Mitt fotografi handlar för mig delvis om att få en möjlighet att få titta på människor länge! Genom att fotografera får jag en möjlighet att stanna upp vid ett ansikte länge, dagdrömma och fundera på vem som är framför mig. Vem jag ser och vad jag ser. Bilder som jag delar med mig av här är bilder som jag tycker om och främst bilder av människor jag möter, känner, är eller blir bekanta med…

Jag tycker om att fotografera människor som jag beundrar, tycker är vackra och som berör mig. Jag tycker om att fotografera andra för genom er kan jag se mig själv med andra ögon. Låna era uttryck, era sätt att se, ni kan låna min känslor, tankar och min oförmåga. Min ensamhet, min längtan och mina drömmar lånar jag ut till er som är mina modeller. Jag tänker ibland att du som tittar på mina bilder kommer se mina tankar bakom bilden, min omsorg min kärlek för dig som är min modeller, för mitt arbete. Men jag är inte alltid säker. För det tycks inte vara så att min omtanke alltid nå fram genom mitt arbete.

På Creative Commons Summit i Toronto mötte jag Leslie som jag frågade om hon kunde tänka sig vara min modell, och hon sa:

-Lovar du att göra mig vacker då?

Jag svarade:

-Nej, det kan jag inte lova, men jag kan lova dig all min omtanke, och min kärlek i den bild som jag gör. Och det ger jag dig med bilden som blir resultatet av fotograferingen.

Jag gör inte bilder som jag inte tycker om eller bilder som jag inte kan stå bakom. Jag gör alltid mitt bästa och det bygger alltid på kärlek. Jag vill att alla ni som är modeller ska veta att jag investerar mycket av mig själv i arbetet som jag gör. Mina bilder är bilder av mig, kanske mer än de är bilder av er…

Så nästa gång du tittar på en av mina bilder, eller på en bild av dig själv stanna till en stund titta på bilden lite längre. Titta lite längre låt din fantasi ta dig till vem detta kan vara… Titta på bilden av dig och fundera på vad bilden skildrar, se vidare bortom din spegelbild och titta på bilden, kanske finns det något som du tycker om. Kanske kan du se mig. Ge dig själv möjligheten att få titta länge och ordentligt på en människa. Dröm dig bort. Passa på att tjuvlyssna eller tjuvtitta.

Vill du vara min modell i projektet ansikte så finns möjlighet att vara det hela maj ut, sedan kommer jag att avsluta det projektet och när jag avslutar fotograferingen kommer jag också att stänga detta fönster för att vara modell i just detta projekt.

Tusen tack till alla er som haft tilltro till mig så här långt!

Kristina

 

Modeller sökes – denna gång till ett projekt om ansikten

Jag vet att jag har frågat förut och nu frågar jag igen 🙂

-Vill du vara min modell?

Jag har tänkt mig att göra ett projekt som just nu bär arbetsnamnet ”ett ansikte” och nu söker jag modeller som kan tänka sig att vara med.

Jag tänker mig att denna bildserie som ska omfatta många fler än mig själv och därför undrar jag vill du var med?

Jo, tänker du, men vilka är förutsättningarna?

  1. du måste vilja vara med på bild och ha förmågan att tro på mig som fotograf 😉
  2. du behöver gå med på att bilden publiceras här på min blogg och att jag eventuellt använder den för valfri presentation (bok, inlägg, utställning, tryck) av detta projekt
  3. om du deltar får du naturligvis använda bilden av dig själv…

Om du kan tänka dig att gå med på ovanstående och vill vara ett av de ansikten som pryder min blogg under maj månad, är du hjärtligt välkommen att vara med i mitt projekt ”ett ansikte”. Anmäl ditt intresse här, i sociala medier eller via mejl.

Vill du inte vara som modell med men vill följa med i bildprojektet och hoppas att jag ska nå fram, dår får du gärna hjälpa till genom att sprida möjligheten att delta vidare till andra och fler.

Tack!

Kristina