Lucia är blind

13 december 2016

Lucia är blind och hennes verklighet är vår!

Stort tack Elza!

Jag måste berätta för dig som vill veta och orkar läsa hur stolt och lycklig jag är att ha personer som Elza Dunkels i mitt nätverk. Hon är stark, trygg och mycket kunnig! I hennes närhet växer storhet och civil curage. Bilden var helt hennes idé, allt jag tog med mig var gasbindan.

Varför heter din blogg Ser du mig?

Ser du mig?
Tycker du om mig?
Älskar du mig?
Ser du mig?

Jag visste redan i slutet av 2012 att jag skulle ägna stora delar av mitt fotografi till att utforska mig själv, mitt jag, mig själv som modell genom att göra ett självporträttsprojekt 2013. Det var därför naturligt att starta en blogg ”Ser du mig?”. När jag startade den här bloggen var det utan ord, det fanns inte ens titlar till bilderna, ett datum, en bild, det var och är en webbplats för bilder, av mig och om mig.

Tanken bakom mitt självporträttsprojekt (2013-2014) var att utforska: ser du mig? Eller vad ser du? Ser jag mig själv, eller ser jag och försöker jag ens se mig själv? Och om jag ser mig, eller om du ser mig tycker du om det du ser? Bildprojektet som handlade om att utforska mig själv som modell, kom att handla om vilken bild vi vill dela med oss av, eller snarare vilken bild som jag vill och vågar dela med mig av.

Min blogg blev snart, eller kanske var det samtidigt en plats för mig att se mig själv  i andra. Jag fick kollegor att stå modell inför kameran, mina barn och plötsligt vem som helst… Men bloggen heter fortfarande ”Ser du mig?” – varför då? Hur tänker du?

Alla bilder är ett resultat av mig, min tanke, mina erfarenheter, mina val och mitt arbete, därför är jag benägen att säga som Christer Strömholm:

”. . . att arbeta med fotografisk bild är för mig ETT SÄTT ATT LEVA. När jag tänker efter, och tittar noga på mina bilder så är de ALLA, på sitt speciella sätt, ingenting annat än SJÄLVPORTRÄTT, en del av mitt liv.”

Mina bilder, de bilder som jag delar här handlar om mig, om du ser mig eller inte spelar egentligen ingen roll, för jag vet att de är en spegling av mig och den jag är. Frågan kvarstår: Ser du mig?

Kristina

(Frågan: ”Varför heter din blogg Ser du mig?” Kom från kollegan, vars dotter hade hittat sig själv genom att googla, och sedan hamna här…)

Bilden överst är den som startade projektet – Ser du mig? 1  januari 2013.