Den misstänkte 13 A och B – Du är den andra ser

Det här projektet är det mest spännande jag genomfört sedan jag gjorde mitt om härskartekniker. Det är utmanande och spännande och insikterna haglar. Intervjuerna med våra modeller ger insikter om ”vanliga” människors tankar kring att bli misstänkt. Och de får mig att reflektera och fundera…

Dagens modell svarade så här på frågan om hur han skulle uppleva det om han blev misstänkt:

Om jag var skyldig skulle jag känna mig barsk. Jag skulle tänka ”what ever” och ”give a fuck”. Om jag var oskyldig skulle jag ha en klump i magen och nog vara lite ledsen.

Hur skulle du reagera? Och framförallt hur tror du att du skulle skildras om du var den misstänkte. Om du funderar på det, får du gärna vara med i vårt, mitt och Therese Banströms projekt ”Den misstänkte” än finns det fortfarande möjligheter.

Bilden är skapad av Therese Banström och Kristina Alexanderson

Behöver alla förstå?

I vår bildvärld handlar bilder om att de ska vara lätta att läsa, enkla att förstå, annars kan vi avvisa dem. Gå till nästa som vi nog förstår och kan gilla. Jag ser möjligheter i den bildvärlden, men jag vill också göra bilder om Veronica, eller bilder som bygger på oväntande möjligheter och ett undersökande på att möta bildvärldar som bygger på berättelser som vi delat med generationer före oss. Bilder som vi sett, mött och speglat oss i, bilder av stjärnor och skönheter. Bilder om längtan och drömmar. Så nu prövar jag det.

DSC_8882 DSC_8873 DSC_8871 DSC_8875

 

Om att bli förälskad i sin modell

Jag brukar tänka att för att en bild ska bli bra behöver jag tycka om, eller bli förälskad i modellen som jag ser genom sökaren. Men när jag tar självporträtt ser jag inte modellen genom sökaren, utan är lämnad till att titta på resultatet.

Jag önskar att känslan av förälskelse skulle infinna sig när jag såg bilderna som jag tog igår, men det gör det inte… och då måste man träna på vad fotografen tycker om. Jag har tränat för lite och det gör det svårt. I bilderna nedan är det känslan som gör bilden, inte modellen.

DSC_8751 DSC_8750 DSC_8749 DSC_8752

Får jag komma in?

Jag fick det ärofyllda uppdraget att få fotografera Sara Brunn när hon skulle få pris av Vitterhetsakedemin, och priset delas ut på Riddarhuset i Stockholm.

Sara Bruun
Sara Bruun med familj utanför Riddarhuset

I vårens snålblåst hade Sara med familj gått in för att slippa frysa. Jag som var lite senare på plats hade med omsorg valt kläder för uppdraget: finklädd i känning, toppluva och min orangea jacka – mitt vanliga jag med andra ord. Utanför riddarhuset står en vakt med högtidlig utstyrsel och hatt.Väl framme frågar med min mest finstämda röst:

-får jag komma in…

Svaret från vakten kommer efter att han snabbt granskat min utstyrsel, utan tvekan

-Nej.

Jag inser att jag är underklädd, tillhör pöbeln. Jag platsar inte in. Riddarhuset, Vitterhetsakademin är ingen plats för mig, här får inte  vi ”vanliga” människor komma in. Vad ska jag göra? Gå därifrån med sänkt huvud och inse att jag inte platsar … eller hur gör man? Jag använder internet och skickar ett meddelande till min modell och skriver: ”Jag får inte komma in.” Står kvar trotsigt och väntar…  Saras man kommer genom dörren och säger:

-Hon tillhör oss.

Varpå vakten säger,

-Hon kan få komma in om hon drar ner kjolen.

Min klänning hade krupit upp när jag sprungit och sitter långt upp på benen. Jag visar större delen av mina kalasbyxor, men det är inget som jag gjort med flit och om nu vakten tycker att kjolen jag har på mig sitter oanständigt borde han haft anständigheten att säga: ”din kjol har åkt upp du kanske vill dra ner den…” Men varför ska man visa medmänsklighet när man har till uppgift att skiljer folk från folk utifrån hur de ser ut, eller vad de har på sig.

Jag fick komma in, med toppluva och klänning i passande längd 😉  Sara och hennes familj var underbara, precis som alltid. Det blev en fantastisk stund. Stort tack för att jag fick förtroendet.

21032016-DSC_8520 21032016-DSC_8477

Den misstänkte 12 A och B – Du är den andra ser

Hur skulle du känna om du blev misstänkt?

”Det skulle vara jobbigt, svårt. Det är väl typ samma känsla om man är oskyldig eller skyldig. Var jag oskyldig skulle inte gömma mig, samtidigt som jag skulle vilja konfrontera. Var jag skyldig då skulle jag bli stirrig.”

Dagens modell är inne på att det är i stort samma känsla som hon tror att hon skulle känna om hon var skyldig eller oskyldig. Men samtidigt tror hon att hon skulle bete sig olika.

Hur skulle du känna om du blev misstänkt? Detta är ett projekt som jag och Therese banström genomför under 2016, och om du vill kan du vara med, om ja, säg till!

 

Den misstänkte 11 A och B – Du är den andra ser

Hur skulle du känna om du blev misstänkt?

vet inte, men jag skulle vilja se så schysst ut som möjligt så att de förstod att jag var en bra person.

Jag måste instämma i citatet från veckans modell. Jag skulle också vilja ge en bild av att jag var schysst om jag blev misstänkt, men samtidigt vet jag att hur jag skildras beror och bestäms av någon annan än mig. Och det visar om inget annat det här projektet.

Tusen tack till alla er som är med och ger perspektiv och tankar kring att bli misstänkt. Vi söker fortfarande modeller, så om du vill vara med. Säg till!

 

Den misstänkte 10 A och B – Du är den andra ser

Vi, jag och Therese, har främst använt modeller som vi möter i vardagen. Men dagens modell erbjöds vara med, när vi frågade i sociala medier vilket i sig är en stor lycka 🙂 Så vill du bidra, vara med, gör oss glada, snälla var med….

Liksom till alla andra modeller som är med i vårt projekt ställde vi frågan: Hur skulle du känna om du blev misstänkt? Som svar på vår fråga fick vi följande:

”Bra fråga, jag skulle nog grubbla och gå in i mig själv. Varför? Vilken bild har jag gett av mig själv så folk tror att jag är misstänkt. Vad utstrålar jag?”

Sedan kom vårt samtalet att handla om vad som kan hända med bilder som får fötter (på internet, eller i sociala medier). Vår modell funderade kring vad som händer om man blir blev misstänkt? Vilka bilder finns det? Hur motverkas det? Det spännande var att vår modell menade att han hade få ”dåliga bilder” på internet, för han hade som strategi att skapa motbilder och ha motbilder som skulle kunna användas i en utsatt situation. Vår modell hade tydliga strategier kring hur han skulle motverka mindre bra bilder av honom, som skulle kunna användas mot honom i en utsatt situation.

Har du funderat på vilka bilder som du delar på nätet och hur dessa skulle kunna använda för eller mot dig? Jag funderar en hel del eftersom jag gjort många självporträtt… vad berättar de om mig, och hur skulle de kunna användas mot mig…  Tankar som jag ofta tänkt på.

***

Vill du var med i vårt projekt om att vara misstänkt? Hur skulle du uppleva det? Hör av dig vi söker fortfarande modeller för att kunna genomföra detta projekt.

Den 8 mars, en dag för det täcka könet

Jag har förstått att det täcka könet betyder vacker eller behaglig och att begreppet ”det täcka könet” betyder just det behagliga könet, men om kvinnor kallas för det täcka könet måste det finnas ett otäckt kön, och det skulle kanske vara mannen? Det otäcka könet, det obehagliga könet. Det känns märkligt att det funnit/finns en sådan uppdelning.

jag arbetar dock med att skildra det ”täcka” könet i en serie bilder och här kommer ett första utkast på en serie om kvinnan, och det hon döljer.

DSC_6632

Vem är du?
DSC_7297 DSC_7000 DSC_6841

 

Den misstänkte 09 A och B – Du är den andra ser

Vilken skulle bilden vara av dig om du blev misstänkt? Det är den fråga som vi, jag och Therese undersöker genom fotoprojekt den misstänkte. Vi frågar alla om hur de skulle känna om de blev misstänkta, och veckans modell ger följande perspektiv:

Bilden av mig skulle vara arrogant och jag skulle skildras som fördärvlig. Om jag var oskyldig? Då skulle bilden visa min oskuld.

I mötet med vår modeller är samtalet kring mediebilder och skuld samt oskuld viktig. I samtalet med modellen för den här veckan pratade vi om hans erfarenheter att bli uthängd på nätet, och hur modellen mobiliserade sitt nätverk för att möta den bild som gavs av honom. Samtalet handlade också om förtal, och hur svårt det är att möta förtal som ”en vanlig människa”. Media bryr sig bara om förtal mot underåriga och kändisar, så där har man inget att hämta. Att bli uthängd [på nätet] är fruktansvärt, men modellen har det förspänt med ett nätverk som gav honom stöd.

***

Vill du vara med? Säg till!

Bilden är skapad av Therese Banström och Kristina Alexanderson

Projektavstämning – hemligheter

Det finns mycket i bilden som jag tycker om:

  • hur håret faller framför modellens ansikte, att hon betraktar oss i hemlighet, hälften dold.
  • modellens blick, och min som förstärker att hon ser oss men vi ser inte henne
  • den känsla som bilden förmedlar

Stort tack Lejla för att du valde att låta mig låna dig, ditt ansikte en stund.

Hemligheter är arbetsnamnet på ett modellprojekt som jag genomför och som handlar om kvinnor, eller om hemligheter som finns bakom en blick. Vad vet vi egentligen om de människor som finns i vår närhet, vad drömmer de om, vad tänker de på, vilka är de? Vad döljer de? Vilka är deras hemligheter?  Vilka är dina hemligheter?