Jag vet att ni undrar, vad har hänt. Har ni slutat? Har ni slutat fotografera? När kommer nästa avsnitt?
Idag är det dags för nya tider. Samtalet i podden handlar om just nya tider, och för mig är det nya tider. De som varit mina modeller Clara och Anna-Karin i höst har båda slutat lämnat kontoret för nya äventyr, nära eller långt från mig.
Therese och jag poddar på men på distans…
Nästa tema är hjältar… vilka är dina en av mina är Karin vars hjältebilder vi också pratar om… häng på det är nya tider…
Det är nog dags att runda av dessa reflektioner med några ord om dig, som varit, vill vara modell, eller som bara tittar och känner. Men främst kanske jag riktar mig till dig som säger:
-Ja jag vill vara med…
-Finns det plats för mig också?
-Jag såg dina bilder och vill gärna var din modell.
Tack! Jag måste säga tack, tack för att du finns, vill och vågar. Utan dig skulle jag mest fotografera mig själv och min familj.
När nu 2017 tar slut så inser jag att jag gjort två fantastiska projekt tack vare att det finns personer som du. Ett som heter ”tillit och tvivel” och ett som handlar om ”förvåning” eller häpnad. Dessa projekt bygger på att du finns och jag är så innerligt lyckligt lottad att ha dig och andra generösa människor i mitt liv som lånar ut sitt ansikte för att jag ska får möjlighet att berätta med ljus.
Som jag redan antytt så har jag redan börjat på ett nytt projekt, ett som jag bygger och som jag kommer bjuda in till varsamt, så när jag frågar hoppas jag du säger: ja gärna…
Kristina
Det blir en sista reflektion imorgon om det projekt som jag nästan glömt om mitt <3
Det första poddavsnittet startade med en bild som Therese hade tagit på temat mellanmjölk, den kom sedan att leda oss till att göra bilder om fika, om semester och blommor, etc…
Har du lyssnat på podden fotovänner? Inte?
Det är en podd för dig som är intresserad av bild, och tankarna bakom en bild. Det är en podd för dig som är av fotografi och hur man tittar på bilder? Fotovänner en podd för dig…. Jag skulle vilja säga att vår podd är 2000-talets konstalmanacka*, med den lilla skillnaden att vi pratar om våra egna bilder, och bildvärldar. I en verklighet där alla är fotografer, pratar vi om hur det är att göra bilder, vad vi ser och varför vi gör det. Och det bästa av allt är att du kan vara med, genom att lyssna på fotovänner och titta på bilderna eller skapa egna.
Via podderiet lär jag mig massor, får inspiration, idéer och gör bilder som kanske bara är för ett poddavsnitt, men arbetet med podden får mig att inte stanna upp utan att fortsätta att röra mig, framåt. Det får mig att reflektera kring vad jag gör och varför jag gör det… Är du nyfiken? Lyssna på podden. Vill du vara med? Lyssna på podden…
Jag ska dock säga som det är, de första avsnitten är mindre lyckade ljudmässigt, men innehållet är superbt redan då… sedan blir ljudet bättre och innehållet är mer dynamiskt… lyssna! Här finns alla avsnitt
*konstalmanackan
För dig som inte minns konstalmanackan som gick på 80- och 90-talet rekommenderar jag Öppet arkiv. Njut av Bengt Lagerkvist när han pratar om konstverk och vad de har för innebörd och innehåll.
När jag växte upp var det ett av de bästa programmen som fanns… Älskar konsten men också rösten och tempot som Bengt Lagerkvist har när han pratar om dessa mästerverk. Sedan gjorde han ju andra TV-serier kring konst… det är bara att gräva i öppet arkiv.
Jag har gjort många projekt genom åren. De flesta har jag redovisat samtidigt som jag gjort dem. Fotograferat och delat dem eftersom. Det är så roligt att fotografera och sedan visa hur projektet fortlöper, hur det växer. Det är ett enkelt sätt att visa sin idé. Men jag tycker att den arbetsmetoden har svagheten att det kan vara svårt att hålla ihop idéen från start till mål.
Under projekten brukar jag få nya infall, nya idéer som jag vill pröva och utforska, vilket kan göra att projektet startar vid en punkt men inte alls slutar där man tänkt sig. På gott och ont…
I år valde jag att använda en annan metod för ett av mina projekt nämligen ”tillit och tvivel”. Jag valde att göra klart hela projektet innan jag visade det. Projektet ”tillit och tvivel” eller ”jag bygger ansikten” föddes som en idé och sedan bjöd jag in alla som ville vara med, och till min lycka och förvåning så ville många, många vara med, som modeller. Det var många, många fler än jag någonsin kunde drömt om… och det gjorde naturligtvis projektet så mycket större och mer speciellt.
Jag fotograferade i två månader och sedan gjorde jag alla klara för att sedan publicera dem en efter en…
Metoden gjorde det lättare för mig att hålla samman bilderna, och jag kunde pröva olika uttryck, olika bearbetningar, idéer utan att äventyra projektets enhetlighet.
Alla ni som deltog i Tillit och tvivel – stort tack… Det var/är kanske det mesta projekt jag gjort i år.
Året 2017 började också med att jag fick den brillianta idéen att göra ett leksaksprojekt. Ett som jag genomfört under hela 2017. Var fanns utmaningen?
i att ta bilderna?
i att publicera bilderna?
i att hitta på teman för bilderna?
i att hitta lust och motivation att göra bilderna?
Jag insåg redan efter två veckor att det inte var någon utmaning i sig att ta 365 bilder och jag hade ett annat problem. Leksaken som jag arbeta med hade för mycket historia – en karaktär som jag inte kunde göra av mig med. Leksaken är tagen från en situation, en roll, en saga som jag egentligen inte har så mycket tankar kring. Nåja, det blev massor med bilder av prinsessan.
Mina bilder skulle bli en saga om en prinsessa som söker äventyr och en prins. Det tema som gått igenom hela serien, vid sidan av att modellen är den samma är reflektioner, och otaliga är de vattenpölar som jag legat vid för att fotografera.
Här är några av bilderna. Vill du botanisera i denna serie rekommenderar jag bloggen kral.se eller instagram – kalexanderson. Det är några dagar kvar på 2017. Sedan är det slut för denna gång.
Jag har dock fått ett nytt projekt som handlar om leksaker så jag ska ta mig samman och börja med det, snart – kanske redan imorgon.
Jag tänkte i några inlägg sammanfatta mitt 2017. Det har varit ett rikt fotoår för mig på så många sätt. Det har också varit ett år med massor med utmaningar, frågor och felsteg precis som livet självt.
Jag startade 2017 med att göra en fotokickstart med Therese som härförare. Det var roligt, spännande och väldigt givande. Jag vet inte om jag tog nya steg, eller om jag bara dansade runt samma gran. Men bilderna som kom ut blev en serie med självporträtt – spännande sådana.
Jag har lovat mig att 2018 ska handla om att ta mina bildidéer utanför mig själv som modell. Jag ska använda min teknik, min kunskap och min förmåga till att ta bilder på andra, men med mitt språk som uttryck. Temat är redan givet och jag har redan startat fast mest i smyg.
Lyckan är total, vilken kalender ni gjort tillsammans med mig. Luckan blev fylld av alla er som ville vara med.. Tack Pernilla, Kristina, Karin och Jenny <3. Sedan vill jag rikta ett stort tack alla som erbjöd sig vara med:
Kalender 2017
Jenny G Camilla Pernilla Pamela Lars Aron Carl H Jenny L Ulrika + Clara Lotta Chris Marcin Lasse Anna-Karin Anna Kristina Ingela Karin Ebba Mikael Patricia Andreas Isadora Sara Anne-Marie Fredrik Axel Veronie Sandra Gunnel Lennart Linda S Linda E Peter Max Patrik Mamma Cecilia Karin Clara Björn Ellinor
Det finns stunder som förvånat mig, en var att Sandra sa: ja kan vara med. Den andra var att det hon sa när vi tog bilden. Det är ett stort förtroende som jag hoppas jag förvaltar.
Tusen tack Sandra.
*Vad är detta?
Detta är min julkalender den bygger på temat förvåning. Varför ett svar är att jag ville genera mina modeller, men det kan jag inte så jag förvånar istället.
Jag är så extra stolt över att jag tillsammans med Therese får skapa en stunds magi när vi gör podd tillsammans. Idag handlar det om våra bilder på temat arbete. Lyssna gärna för vi är extremt stolta över att vi bidrar till att göra fotovärlden rikare med vår podd fotovänner. Idag avsnitt 17 om arbete och känslor.
Therese Banström – tema arbete för podden fotovänner avsnitt 17
Vad finns i luckan… inget mer än min förvåning inför att julen strax står för dörren.
*vad är detta?
Detta är min julkalender för 2017, den är gjord på temat förvånad. Varför? Jag tror jag vet nu, för jag vill göra ett projekt om det som förvånar oss, det vi inte vill se men som vi ändå ställs inför. Ett i ljus, som visar på våra sköra sidor. Detta, eller denna julkalender är början på det projekt som kommer forma 2018 och mitt fotografi där och då. Tusen tack Carl för att du är med!
Ljuset är förtrollande, Marcin är underbar och jag är så glad!*
*Vad är detta?
Detta är min julkalender för 2017 som går på temat förvånad. Varför förvånad, kanske för att jag förvånas över att julen kommer med så rusande fart. För mig är bildserien en serie om minen, blicken och hur öppen mina modeller är. Jag älskar ljuset som vi fick till på Waterfront.
