Publicerat

Jane – förstod du egentligen vad du sa ja till?

I min omgivning finns så många vackra människor och, ja jag tycker att Jane är en sån, vacker, klok, smart människa. Det var oemotståndligt att inte fråga, om det här är ett projekt om tillit och tvivel så visade Jane mig all sin tillit.

Jag tvivlar på att jag på något sätt kunde förklara vad jag ville, och jag undrar och tvivlar på att min modell kommer uppskatta resultatet. Jag tycker om bilden som jag ser drömmaren, samtidigt som jag ser blicken av någon som tycker sig ha sett allt och inte har något kvar att bli förvånad över. Nära och med lite avstånd.

Stort tack Jane

 

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 25/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Christian ständigt påväg

Det är alltid enklast att vara tillfreds när man bli ompysslad. Jag ser på bilden och tycker om hur jag gått närmare Christian för att verkligen se honom, samtidigt som han ser så nöjd ut när han kliar sig i skägget.

Christian stort tack för att du är min modell, och tack för tiden i Toronto. Jag fotograferade Christian mellan två sessioner och i tidsnöd för han var påväg till en session på Creative Commons Summit 2017 i Toronto, som just hade startat.

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 24/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Sebastiaan – ansikten för gemenskapen

Jag var i Toronto i mitten av projektet och det gör att jag har fler modeller än de som valde att vara med via sociala medier och jobb, för jag kunde inte låta bli att fråga. Först ut var Sebastiaan ter Burg, fotografen för Summiten, som trodde jag skulle ”låna eller göra” hans projekt ”faces of commons”, vilket jag inte tänkte göra.

Att fotografera med engelska som arbetsspråk är svårt, och jag blir nästa mer kontrollerande, för när orden tar slut tar händerna vid.

Stort tack Sebastiaan för att du lät mig ha dig som modell.

När jag tittar på bilden ser jag ansiktet av någon som gör allt för att hålla ihop, ser ut som man tycker det är ok, fast man egentligen bara vill vara någon annanstans. Men kanske är det fotografens mardröm att själv stå modell?

Publicerat

Catharina fick mig att tro att alla förstår att jag blir förälskad

I samtalet med Catahrina pratade jag mest. Mest om mina tvivel på förväntan och resultatet. Luras jag, missbrukar jag modellernas förväntan. Jag försökte förklara att jag hela tiden försöker förklara resultatet att bilderna blir skeva, kanske lite annorlunda och i min värld spännande. Att jag försökt förklara att jag är förälskad i resultatet, i bilderna, i projektet och idéen och att det troligen kommer att gå över… men inte än.

Catharina säger då de mest förlösande orden. Med ett lugn som bara kommer med Catharina.

-Jag tror alla förstår.

När jag tittar på bilden ser jag en motvilja samtigt som modellen tycks ha accepterat, gett efter. Åh va jag tycker det här är en svår bild. Den fångar det svåraste som finns att ge efter, att ge upp … Drag får mig att minnas sommaren i barndomen och de kvinnor som jag beundrade.

Tack Catharina

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 22/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Ylva är också en av mina favoritmodeller

Vid det här laget undrar jag om det är förmätet av mig att säga att jag tycker om mitt eget arbete. Jag kanske borde vara ödmjuk och låtsas att jag inte är kär i det jag gör. Om jag ska vara ärlig så finns det naturligvis bilder som jag tycker mer om än andra, men vilka det är beror på dagen, humöret men alla bilder har något som jag tycker mycket om. Det kan vara att jag lyckas fånga en känsla som jag inte trodde jag kunde skildra, eller att bilden i sig säger mer än delarna.

Jag är svag för Ylva för hon har en så fantastisk blick, och här uppstår naturligtvis ett problem, för jag vill gärna skildra den, den fångar mig och min kamera.I och med att jag förförs av blicken blir min bild en bild av en analytisk, skarp, genomträngande blick. Dessa blir så tydliga med Ylva som modell. Den kritiska blicken är viktig, och här lånar jag Ylvas blick för att skildra den.

Tack Ylva!

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 21/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Sonia: printa den på fint papper!

Sonia är en doer, en som gör, vill och agerar! Om projektet hade handlat om att göra ett porträtt hade mitt porträtt av Sonias handlat om det, att hon är en fighter som fortsätter trots allt, och att hon genom sin energi får andra att se att det är möjligt för dem också. Men det är en annan bild, en annan gång.

När jag tittar på den här bilden ser jag samma blick som många andra bilder har, en som ställer krav, men jag ser också en mjuk blick som är lite dold, göms bakom en gardin, som ingen får se.

Tack Sonia

Sonia dig har jag lovat att jag ska ordna en print också – jag ska fixa det. Jag lovar!

Publicerat

Pamela: Det är en riktig Kristina bild

Det roliga med den här bilden är att Pamela sa redan när vi tog den. Det här blir en typisk Kristina bild. Och det är precis det jag ser. Bilden är precis så där obekväm som jag själv kan känna mig. Och jag bara drömmer och hoppas att det snart ska ta slut.

Det fantastiska med Pamela som modell är att hon inte ett ögonblick ger sken av att hon tycker det är så att bli fotograferad av mig, obekvämt alltså och något som hon helst av allt vill undvika.

Stort tack för att du är min modell.

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 19/52). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Jag funderar på att printa dem alla för att visa upp dem en lördag i oktober …

Publicerat

Ibland blir det bra Anna-Karin och ibland bara konstigt

När Anna-Karin står framför kameran så säger hon gärna:

-Ibland blir det bra, men för det mest blir det likt.

Min ambition i det här projektet har aldrig varit att dokumentera min modeller och ge en bild av deras utseende. Likt eller olikt är ganska oviktigt för mig. Min förhoppning är att de som varit med också kan se förbi just det konventionen att bilden är ett verktyg för att avbilda min modell. I mångt och mycket ser jag mig själv i bilderna så även i denna av Anna-Karin.

När jag tittar på dessa bilder ser jag sprudlande energi och glädjen öppenhet och nyfikenhet, men också något väldigt konstigt och olikt. Som enskilda bilder är de mycket enklare att ta in, men styrkan ligger i hur svårt det är att läsa av just den här bilden.

Tack Anna-Karin!

Detta är en av bilderna (nr: 18/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Du publicerar ju samma ansikte hela tiden, sa Ebba.

I mötet med er som är mina modeller får jag många insikter. En är att jag är otroligt van att vara min egen modell. Många av er vet att jag ger er regi, försöker visa för att sedan ta över och för att justera. På en middag drev någon med mig, om just det… En av de, som verkligen vet är Ebba. Det kan tyckas enkelt att tvinna håret så att kameramannen(kvinnan) ska bli nöjd. Det visade sig kräva både regi och handpåläggning 😉

Jag älskar mycket i den här bilden, dels att slinga av hår tvinnas av modellen samtidigt som hon tittar på sin egen hand, fullt fokserad. Och ändå stämmer det inte, för det är inte en bild utan två.

När vi träffades pratade Jag och Ebba om projektet och jag fick frågan projektet gick ut på att jag bara publicerar samma ansikte hela tiden. Jag var helt oförstående? Jag fotograferar ju, tills jag förstod att det är projektet på min man som hon menade ”det är femtiotvå veckor på ett år”. Han har verkligen dominerat min blogg fram till detta projekt liksom tog över.

Tack Ebba för ditt förtroende.
Detta är en av bilderna (nr: 17/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Publicerat

Älskade Jessica, vad vore jag utan dig?

-Jag sa ju ja.

-Jomen, jag vet ju inte om du menar det.

-Har jag sagt ja, är jag med.

Jessica har en fantastisk förmåga att samspela med min kamera. Jag fotograferar alltid och mycket gärna henna.

När jag tittar på bilden ser jag en målmedvetenhet som kanske inte till en början är så synlig för den döljs bakom en ”vanlighet”.

Tusen tack Jessica!

Detta är en av bilderna (nr: 16/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.