Leslie frågade: Gör du mig vacker då?

Jag frågade Leslie först, hon stod i ett hörn på frukosten och såg bortkommen ut. Jag bestämde mig för att smårprata och plötsligt hade jag en ny bekant. Vi pratade om nätaktivism och hur svårt det är med kallprat, och naturligvis frågade jag om hon kunde tänka sig att vara modell.

Med sitt inneboende leende svarade hon:

-Om du lovar att göra mig vacker. Mitt svar blev:

-Jag kan inte lova det, det enda jag kan lova är att jag kommer göra bilden med all min kärlek och omtanke.

När jag tittar på bilden ser jag just det, omtanke, värme och en mjukhet.  Stort tack för dagarna i Toronto Leslie.

Klaudia min rumskamrat för tre dagar

Jag delade hotellrum med Klaudia i Toronto. Fantastiska Klaudia från Polen, som arbetar med öppna licenser och kulturarvsfrågor. Naturligtvis underskön, lyhörd och otroligt generös.

När jag tittar på den här bilden så tänker jag att jag borde lagt bilderna så att hårslingan över näsan flöt ihop, men då hade jag varit tvungen att bryta den enda sak som är lika igenom hela serien, nämligen att jag har passat ihop bilderna via nästippen. Så så blev det inte…

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 26/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Jane – förstod du egentligen vad du sa ja till?

I min omgivning finns så många vackra människor och, ja jag tycker att Jane är en sån, vacker, klok, smart människa. Det var oemotståndligt att inte fråga, om det här är ett projekt om tillit och tvivel så visade Jane mig all sin tillit.

Jag tvivlar på att jag på något sätt kunde förklara vad jag ville, och jag undrar och tvivlar på att min modell kommer uppskatta resultatet. Jag tycker om bilden som jag ser drömmaren, samtidigt som jag ser blicken av någon som tycker sig ha sett allt och inte har något kvar att bli förvånad över. Nära och med lite avstånd.

Stort tack Jane

 

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 25/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Christian ständigt påväg

Det är alltid enklast att vara tillfreds när man bli ompysslad. Jag ser på bilden och tycker om hur jag gått närmare Christian för att verkligen se honom, samtidigt som han ser så nöjd ut när han kliar sig i skägget.

Christian stort tack för att du är min modell, och tack för tiden i Toronto. Jag fotograferade Christian mellan två sessioner och i tidsnöd för han var påväg till en session på Creative Commons Summit 2017 i Toronto, som just hade startat.

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 24/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Sebastiaan – ansikten för gemenskapen

Jag var i Toronto i mitten av projektet och det gör att jag har fler modeller än de som valde att vara med via sociala medier och jobb, för jag kunde inte låta bli att fråga. Först ut var Sebastiaan ter Burg, fotografen för Summiten, som trodde jag skulle ”låna eller göra” hans projekt ”faces of commons”, vilket jag inte tänkte göra.

Att fotografera med engelska som arbetsspråk är svårt, och jag blir nästa mer kontrollerande, för när orden tar slut tar händerna vid.

Stort tack Sebastiaan för att du lät mig ha dig som modell.

När jag tittar på bilden ser jag ansiktet av någon som gör allt för att hålla ihop, ser ut som man tycker det är ok, fast man egentligen bara vill vara någon annanstans. Men kanske är det fotografens mardröm att själv stå modell?

Catharina fick mig att tro att alla förstår att jag blir förälskad

I samtalet med Catahrina pratade jag mest. Mest om mina tvivel på förväntan och resultatet. Luras jag, missbrukar jag modellernas förväntan. Jag försökte förklara att jag hela tiden försöker förklara resultatet att bilderna blir skeva, kanske lite annorlunda och i min värld spännande. Att jag försökt förklara att jag är förälskad i resultatet, i bilderna, i projektet och idéen och att det troligen kommer att gå över… men inte än.

Catharina säger då de mest förlösande orden. Med ett lugn som bara kommer med Catharina.

-Jag tror alla förstår.

När jag tittar på bilden ser jag en motvilja samtigt som modellen tycks ha accepterat, gett efter. Åh va jag tycker det här är en svår bild. Den fångar det svåraste som finns att ge efter, att ge upp … Drag får mig att minnas sommaren i barndomen och de kvinnor som jag beundrade.

Tack Catharina

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 22/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Ylva är också en av mina favoritmodeller

Vid det här laget undrar jag om det är förmätet av mig att säga att jag tycker om mitt eget arbete. Jag kanske borde vara ödmjuk och låtsas att jag inte är kär i det jag gör. Om jag ska vara ärlig så finns det naturligvis bilder som jag tycker mer om än andra, men vilka det är beror på dagen, humöret men alla bilder har något som jag tycker mycket om. Det kan vara att jag lyckas fånga en känsla som jag inte trodde jag kunde skildra, eller att bilden i sig säger mer än delarna.

Jag är svag för Ylva för hon har en så fantastisk blick, och här uppstår naturligtvis ett problem, för jag vill gärna skildra den, den fångar mig och min kamera.I och med att jag förförs av blicken blir min bild en bild av en analytisk, skarp, genomträngande blick. Dessa blir så tydliga med Ylva som modell. Den kritiska blicken är viktig, och här lånar jag Ylvas blick för att skildra den.

Tack Ylva!

Just nu presenterar jag mitt projekt Tillit och tvivel och det här är en av bilderna (nr: 21/52 (snarare 53)). Vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto: serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.

Sonia: printa den på fint papper!

Sonia är en doer, en som gör, vill och agerar! Om projektet hade handlat om att göra ett porträtt hade mitt porträtt av Sonias handlat om det, att hon är en fighter som fortsätter trots allt, och att hon genom sin energi får andra att se att det är möjligt för dem också. Men det är en annan bild, en annan gång.

När jag tittar på den här bilden ser jag samma blick som många andra bilder har, en som ställer krav, men jag ser också en mjuk blick som är lite dold, göms bakom en gardin, som ingen får se.

Tack Sonia

Sonia dig har jag lovat att jag ska ordna en print också – jag ska fixa det. Jag lovar!