Även Torbjörn och jag har mötts tidigare

Torbjörn var en ny modell för mig och då är alltid undran stor hos mig. Vilka är föväntningarna? och kommer vårt möte att leva upp till det? Varför ville du vara med?

Från mitt perspektiv blev mötet med Torbjörn otroligt och bilden är i sig fantastisk. Även om jag var väldigt nervös. Det visade sig att vi hade möts tidigare, även om jag inte mindes det. På svaret om varför Torbjörn valde att vara med uttryckte han en vilja om att få vara min modell – bli sedd av mig? Som jag minns det uttrycktes det som att det fanns något som gjorde att man känner sig utvald om man är en av mina modeller.

Ett sånt påstående om att bli ”sedd” kan verkligen få mig att känna mig smickrad. Jag tror ibland att de som säger ”ja, jag vill vara med” när jag frågar om jag får fotografera dem också litar på mig, men så är det inte alltid. När det händer att tilltron inte är ömsesidig och att modellen tror att jag fotograferar av andra skäl än för mitt/mina egna projekt. Då händer det att det uppstår friktion, jag har modeller som ser mina bilder, mitt arbete och sedan inte vill låta mig stå bakom resultatet (eller vill låta mig visa andra resultatet). Jag känner alltid skam i de situationerna – gick jag för långt, vad gick fel? Och jag undrar vad det beror på, om det beror det på att modellen tror att bilden ska bli en annan än den jag väljer. Ibland vet jag att det beror på att modellen tror att den ska få välja bild, men i projekt, som detta Tillit och tvivel är det jag som gör valen, och om du deltar i mitt projekt. Om jag skulle delta i ditt projekt, ja då får du göra valen. Jag undrar i skrivande stund om jag sådana modeller i det här projektet, jag hoppas inte det…

Tack för att du litade på mig Torbjörn.

Jag såg bilden redan när Torbjörn förberedde sig för fotograferingen- han tog av sig glasögonen för att putsa dem och där fanns ett ögonblick en känsla som jag så innerligt kände igen och ville fotografera. Det visade sig att min bild blev än mer magisk.

Den här bilden är också en som står ut i samlingen av många skäl, mest för att den är så annorlunda. Det är en bild som jag verkligen tycker om. Precis som min modell vet så tog jag en trygghetsbild utöver denna för att jag inte riktigt litade på det magiska jag såg i sökaren. Men väl hemma så var det självklart att välja den bild där vi får tre blickar, en som slår ner, och två som ser på mig. Jag också om vemodet som finns i en av blickarna, och hur den motsäger koncentrationen i den andra blicken.

Än en gång magiskt!

Detta är en av bilderna (nr: 11/52) i mitt projekt ”tillit och tvivel” vill du se fler bilder i den här serien, klickar du antingen in på mitt instagram konto serdumig.se eller går via följande länk till alla bilder här på bloggen.